fredag 31 juli 2009

Tankar i natten

Promenerade hem från första kvällen med U2 på Ullevi (jobbar i ena tälten nere på plan). Blev lite nostalgisk och efter det lite depp och plockade fram ipoden och scrollade ner till Sigur Rós....

Älskar SR, men om jag är lite depp så skickas jag alltid tillbaka till den där kvällen med pojken...
Vi var så där töntigt kliché och drog oss ut till havet en varm sommarkväll med en filt, vin, en bandare och blandband med bara SR. Vi hade precis kommit på att jo, vi tycker nog varann ganska mycket och valde att tillbringa den kvällen på filten, prata och hångla lite grann.

Det var samma kille som 2 år senare drog utan att säga ett ord.

Men just då, på den där filten, med hans arm om axeln och SR på en knastrig bandare, just då var det himla fint.

torsdag 30 juli 2009

T effin P

Gick runt på stan idag en stund och letade febrilt efter en världsplasch att sätta upp istället för den exsisterande tavlan ovanför Tvn och hamnade inne på Akademibokhandeln, tror jag, *går iväg och kollar in kvittot* - japp, Akademibokhandeln.

Införskaffade för ett tag sedan Alfapet, vilket har spelats med ganska mycket alkohol i kroppa och ganska lösa regler några (sjuuukt många) gånger hemma här i majorna. Hur som haver, jag gick förbi spelavdelning och så tänkte jag att klassiskern TP skulle passa bra hemma i bokhyllan och fick en smärre chock - 700 spänn! Kanske är det för jag måste tänka liiiite på utgifterna nu i augusti (ehhh, planering är ju inte min starka sida precis när det gäller privatlivet) men tyckte det kanske vart lite väl dyrt.... Hej, hej släkten lagom till julafton kanske?

Sedan att jag la ut 250 på en plansch på alla världens länder, hmmmm, vi lämnar ämnet där tycker jag

Sans Soleil goes fashion blog


Jag tokbjussar på en bild tagen i hissen på väg till jobbet igår, klockan är 4 på morgonen, jag har sovit en sisådär 30 minuter och jag saknar min västerarm, typ. Redo för dagen eller what?

Fredag på torsdag

Då har man fredag på en torsdag.

Jomenvisst!

Ska man in på jobbet på lördags för att räkna varenda pinal så blir re så. *Kan ju inte jobba jämt* (hahahaha, eller huuuur?!?!?!)

Problemet med fredag på torsdag är att de som inte är på väg på festivalbus i helga är bakis och grymt opepp på en endaste öl idag. Antingen bakis eller så ska dom jobba imorrn.

Vilket innebär att när jag kommer hem efter grym eftermidda med FinaLina på stan bara tokdäckade i sängen med kläderna på och allt.
Lever ett så spännande liv, i know!

Kanske har nåt med att jag sovit en (1) timme natten tills idag. Men det jämnar la ut sig för jag sov 7 timmar efter tisdagsfyllan? Om man som jag snittar en 3 (4 om jag har tur) timmars sömn när jag arbetar och slår ut 7 + 1 timme på 2 dygn är det ju helt ok. Eller hur?! Blir ju en 4 timmar/natt!!!!!

Fredag på torsdag asså. Tillbringas i soffan med raggsockar på, slötittandes på Spinal Tap. Hepp!

eru re?


Knatade runt i Slottis i tisdags innan det bidde andra lång och öl en masse, hittade denna här skylten. Liiiite creepy.

Mina sjuka historier

Jag var tydligen aldrig sjuk när jag var liten.

And boy har jag fått äta upp det nu när jag blivit lite äldre ( men jag är inte gammal, mind you)
Nu å andra sidan blir jag JÄMT sjuk.

Och för att göra det hela bättre brukar jag lyckas med konststycket att blir ordentligt sjuk. Inte bara lite sådär hostig eller småförkyld. Nej nej. När jag gör nåt gör jag det alltid till det extrema. Alltid vara värst.

Det är bronkit, infektioner både högt och lågt och nu senast förkylningsastma. Oh the glamour. Och sedan att det blommade ut mitt under Hultsfred (jajamensan jag åker på fjortisfestival!) Jag låg alltså i tält och försökte det mesta för att inte hosta upp lungorna.

Nu är det ju inget jag tycker om, detta med att bli sjuk.

Förutom när man går till fabror/tanta doktorn som ger en meducin som blir till morfin i kroppen och man blir alldeles luddig i kanterna.

Det är då man tackar och tar emot.

Blåsigt värre

Jag bor halvvägs till himmelen, om man nu tror på sånt dära religiöst mojs.

Eh, eller på 11e våningen på ett berg mitt i majorna, samma sak...

Visst är det ashäftigt att sitta i soffan när det åskar och blixten nästan slår ner i balkongen, eller när fiskmåsarna seglar på kastvindarna precis framför näsan på en.

Det är också ganska roligt att smälla bubbelkorkar ut mot skoga till och ha lite tävling, eller kolla hur många sekunder det tar innan något man (såklart helt av misstag) tappat över räcket (ganska många faktiskt...)

Mindre kul är det när det börjar blåsa riktigt vidriga höstvindar (och jag gillar ju hösten.....) och balkongdörren har blåst upp.

Inte bara blåst upp förresten, utan även blåst sönder.
Askul. Verkligen.

Bara att försöka få tag i värden och förklara att "njae asså det är ju ganska bråttom att få det fixat, det ska ju liksom regna monsunregn senare, och eh, utan balkongdörren så bli ju allt ganska blött liksom."

onsdag 29 juli 2009

That Poltergeist

Jag har en inneboende.

Tyvärr är inte mitt spöke till inneboende så där lite småmysig som Laban och Labolina utan en liten ettrig jävel som älskar att ställa till otyg.

Datorer som stängs av eller sätts på miss i nassen. Och nej, nu menar jag inte sådär som det kan bli när datorn står för länge i viloläge. Nej nej. Jag må vara lite ovän med all teknik men jag är ju inte heeelt clueless.

Och TVn/dvdn likaså, dom gillar han också att leka med.

Bäst vart ju när jag hittade ett gigantiskt handavtryck på mina (då) rena fönster vid soffan. Ingen jag känner har så stora händer.

Senaste offret är mobilen min.
Skit också.

...

Vi kan ju sammanfatta kvällen som var med att det, ehhhh, kanske inte var det rakaste jag promenerat hem kanske....



Det lyssnades på Lady Sovereign på för tok för hög volym, invaderade andra lång, grillades marshmallows på tandpetare över värmeljus och alla fina människor droppade förbi.



Ganska lagom för en helt random tisdag.



måndag 27 juli 2009

Gräsänklingen och moi

Tänkte att jag skulle dra med mig gräsänkligen på några såna här imorrn.

Vardagsflykt

Jag älskar hösten. Luften är lite kall och sådär krispig som känns skönt i lungorna, man kan vira en kofta runt kroppen och det är helt okej att dra på sig en sjal (inte lika okej mitt i högsommarvärmen, jag har testat), kanske sparka lite på röda/gula löv som knastrar under skosulorna och man sitter med en filt runt bena på någon uteservering och sippar på en choklad.


Jo, men vänta nu. Jag bor i Göteborg. Just deja....


Vilket innebär att jag kommer tillbringa hösten med krum rygg för att försöka undvika regndropparna när det regnar både horisontellt, underifrån och jag vet inte allt. Skorna kommer bli blöta och torkar aldrig vilket innebär att man knallar runt i småblöta strumpor hela tiden.... (och inte fan knastrar löven under sulorna för löven är blööööta)


Nej, inte ofta hösten är som önskar. Men å andra sidan, när är livet som man vill egentligen?


Men vad gör man då för att överleva de där regninga dagarna då man bara känner för att sitta i soffan i raggsockar och kolla igenom hela Twin Peaksboxen på dvd igen?


Jo, man bokar resor både höger och vänster!


Som hösten ser ut än så länge kommer jag tilbringa lite tid i København, London x 2 och en liten tripp till Glasgow med tilhörande dagstripp till Edinburgh.


Peppen börjar redan nu!


Det kommer drickas öl, lyssnas på musik, flaneras på stan, rotas i skivbackar och bara njutas.


Mota bort höst-emot som bor inom mig till varje pris.
Att jag sedan kommer få leva på nudlar resten av året är ju en annan femma.

Work Wank

Nej, nej, nej - inte alls så.

Jag gillar mitt jobb. Mycket. Goa kollegor och allt sånt.
Men - ibland rinner bägaren över, ni vet den där sista droppen som bara gör att allt liksom tippar över. Blir lätt så när man jobbar med människor dagar in och dagar ut.

För vissa människor alltså.... Pappskallar....

Så, jag kör ett work wank:

Klagar på det som irriterar mig och sedan är bra så (men känner jag mig själv kommer jobbet hamna här allt som oftast, kanske för att jag ibland mer eller mindre bor där).

Skippa gärna om ni inte vill läsa mitt klagande.....



Då kör vi:

- Folk som står i kö, och sedan inte har en aning om vad ska beställa (och såklart är asotrevliga för dom är stressade och har bråttom)

- Folk som inte har plånboken redo när de kommer fram (är det en sån himla överraskning att vi vill ha lite cash för sakerna vi säljer?!)

- Folk som pratar i mobiltelefonen framme vid kassan, medans kön växer sig längre och längre och sedan suckar när man spänner ögonen i dom och frågar med lite högre tonläge vad det får lov att vara (gärna samma personer som ovan)

- Folk som står 10 cm från närmsta papperskorg men tycker den lilla motionen att lägga ner skräpet där det hör hemma är alldeles för jobbigt (säkerligen samma människor som tar bilen till fina, flärdiga gymmet)

- När folk undrar om vägen till diten och datten. Alltså, klart man kan hjälpa till. Men att få höra "vart ligger valfritt hotell/gata/restaurang" ungefär en 25 gånger varje dag. 5 dar i veckan. I hur länge man nu jobbat där. Då blir man lite lack.

- Åh, när folk lägger pengarna på bänken så man får sträcka sig metern för att komma åt dom och sedan förväntar sig att man ska ge tillbaka växel i handen. I. Dont. Think. So.

- Turisterna som förväntar sig att man ska kunna prata tyska/franska/spanska/japanska/swahili

- Folk som tycker att vi är dumma i huvudet när vi inte vet vilket tåg de ska ta för att komma till den och den byhålan någonstans i landet. Står det SJ/Västtrafik på tröjan? Eh, nej....

- När man måste ringa ungefär en miljards samtal till sega hantverkare som sedan kommer utan sina verktyg och man måste vänta till nästa dag (eller vecka) för att de ska fixa saker och ting (vaddå, behöver jag ha mina verktyg, trodde jag bara kunde titta på skiten så fixar det sig - jo men tjena liksom)

- När folk avsikligen går till andra sidan och vill beställa där (då dom tror dom kan glida förbi den eventuella kön för dom kommer från annat håll)



Jag kommer säkerligen komma på fler saker som stör mig, var så säker.
Men tills vidare tror jag att jag nöjer mig med detta.

Om nu någon orkat läsa så här långt vill säga.

Samliv eller snarare bristen på det

Är man ändå inne på funderingar om hela göra-slut-labyrinten så snubblar man ju vidare till livet efter Det. Svåra. Beslutet.


Det vill säga livet som ensam igen. Singel kallas det också tydligen.


Jag är en ensamvarg. Själv är bäste dräng, hela den karusellen. Men satan i gatan vad det provocerar när man säger att man faktiskt kan gilla att vara lite alena.


Alltså är det så farligt egentligen? Om man nu verkligen gnuggar de små grå som man förhopnningsvis inte bankat ut när man gjort whatever och tänker efter. Tänk nu så de får arbeta....


Visst, kan ju vara praktiskt som fan att ha nån som kan fixa en Heimlich på en om man sätter en sojabit i halsen.
Och kanske när man ska sova, någon som lägger armen om en precis när man börjar glida in john blunds lilla twistade värld och andas lite sådär mjukt i nacken.
Och kanske någon att pussa på bara lite sådär för man behövert och vill.
Och kanske när axlarna värker, ryggen är stel och man kanske får det lite knådat.
Och när man..........


Okejj då, nu när man tänker efter så, jo men kanske ändå dårå

Sans Soleil

Luska reda på den hos någon av era filmnördiga vänner, rippa, ladda ner, hyr, köp, vilket som passar ert samvete bäst - men för allt i världen - se den!




Får se hur länge the U Tube låter denna ligga ute....

Konsten att göra slut

Sitter och fundilerar lite på det här med att göra slut.

Men inte är det någon pojke involverad. Inte denna gången iaf. Eller, jo på ett litet hörn var en pojkvasker inblandad...

Och det är svårt, vilket det iosf ska vara. Annars hade väl folk aldrig stannat i destruktiva förhållande lika länge som folk gör. Inte för att detta förhållande var så himla destruktivt, men det var inte samma sak längre.

Och nu ska jag inte gå in på alldeles för mycket detaljer, dels för vi inte rett upp allt (för jag är en långssynt jävel som inte ens orkade prata med henne i telefon för jag blir så arg) och nu tror jag att vi kommit så långt ifrån varann att det aldrig kommer bli som det var förr.

Att göra slut både på kärlek och vänskap.... Dumpa/bli dumpad. Det suger. Fett, för att använda ett uttryck som alla använde för ett tag sen...

Nu behöver man ju inte göra som exet gjorde, som över en natt packade ihop sina saker, lämnade staden och flydde till sin lilla håla några mil härifrån utan ett telefonsamtal. Att få reda på att killen stuckit från en arbetskamrat, som snackat med hans rumskompis tidigt en dag när jag låg och sov i en annan stadsdel, ja det är nog inget jag önskar någon (förövigt så när jag väl fick tag i honom så blev mina sista ord till honom "men är du dum på riktigt?")

Bienvenue

Sitter inne i lägenheten och tittar ut över över ett dygnsurt Majorna.


Inom loppet av 5 dagar så har jag lyckats med bedriften att hamna mitt i Niagarafallen, inte bara en gång utan två gånger. Utan paraply, för Murphys lag inte bara hänger efter mig, utan verkar fan sitta fastklistrat på bakfickorna på jeansen....


Regnoväder som Niagarafallen i tell you! Den sorten som genererar vattenpölar i skorna, jeans som får peelas av (hur mor min kunde frivilligt bada i sina jeans under 70talet är en gåta för mig, hur faaaan får man av sig brallsen sedan?!) och så har man glasögon också. Helt plötsligt är hela ens värld helt prickig och trots korrigerande glas ser man likförbannat inte längre än skospetsarna.


Men hur som haver, inlåst i lägenheten var det ja. Eftersom regnet står som spön i backen finns ju ingen lust riktigt att hänga på valfri uteservering hostl'assassinohost och dricka en öl eller fem innan man går vidare hostkingsheadkellyswhateverhost. Kanske har det med helgens bravader lite också, och bristen på sömn, och eh, inlåst i lägenheten var det ja! Fokusera!


Ja, jo, ryktet på stan säger att alla alla coola kids har en sånhära blogg, och nu är jag ju lååångt ifrån ett av de häftiga kidsen (låt mig kalla mig själv för kid, även om det kanske var några år sedan jag räknades som ett) men jag tänkte att jag gör ett lagom halvhjärtat försök på det iaf.


Så, jag skramlar fram nåt på franska (att jag inte kommer ihåg mer efter nästan 5 års pluggande är en skam, men vad ska man göra?) och säger bienvenue. Och vet ni inte vad det betyder kan ni ju alltid googla.....