ja vad händer egentligen?
jag har gjort grymt snygga vurpor, firat födelsedag, gått på lite spelningar, druckit en massa öl, kramats och kanske hånglat lite, blivit av med min balkong, inte orkat platta håret utan låtit det vara lockigt, har ingen koll på sin ekonomi, firat att bmrc kommer till gbg, planerar kanske lite festivaler till sommaren, drömmer om uteserveringar och vin i en park, drar på mig röda strumpebyxor dagligen för det blåser kallt igenom mina trasiga jeans, skypat lite med pojk i el jay, druckit hysteriskt mkt kaffe och thé, hittat mina svarta glasögon, skämtat med poppojken med det röda håret, läst lite böcker, kollat på film, sovit bort 3 tvättider, pajjat mobilen och fikat sönder mig med allehanda fina människor....
typ.
onsdag 17 februari 2010
fredag 5 februari 2010
såklart
satt fast på flygplanet 3 timmar innan vi lyfte *hata snö*
skällde lite på teh prettopojk i telefon tills dess att jag insåg att jag inte ätit på 10 timmar. blodsockerfall or what?!?!? stackarn...
blev en intressant resa iaf.
tur som faen (understatement) att jag vart i londres tidigare så jag kastade mig på tunnelbanan, sprang in på hotellet och checkade in, tog tunnelbanan till stora gatan, sprang in i diverse affärer och kastade ner de saker jag ville ha, samtidigt som jag pratade med mor min i telefon som satt hemma i gbg och försökte hitta en konfirmationsmail till spelningen jag skulle på, och sedan blev det ännu lite jobbigare när det inte fanns ett sånt mail och jag insåg att jag kanske inte skulle komma in.
nu är jag en jävel på att kunna föra min talan när jag vet att jag har rätt, men hur peppad är man att behöva bråka med biffiga vakter som ska leka poliser och dom bara: no you haven't got your confirmation, no your booking no, is not enough, i dont care if you came all the way fron canada or whatever, no confirmation - no ticket.
men det löste sig, fick bara uppge mitt namn i dörren och så var jag inne på the barfly. rolo tomassi var töntigt bra och det hela slutade med att jag hamnade bakom merchbordet med stephen från gallows och diverse random folk och efterfestade tills klockan blev 3 och jag fick skjuts hem till hotellet.
och jag flög hem igen efter 16 timmar...
skällde lite på teh prettopojk i telefon tills dess att jag insåg att jag inte ätit på 10 timmar. blodsockerfall or what?!?!? stackarn...
blev en intressant resa iaf.
tur som faen (understatement) att jag vart i londres tidigare så jag kastade mig på tunnelbanan, sprang in på hotellet och checkade in, tog tunnelbanan till stora gatan, sprang in i diverse affärer och kastade ner de saker jag ville ha, samtidigt som jag pratade med mor min i telefon som satt hemma i gbg och försökte hitta en konfirmationsmail till spelningen jag skulle på, och sedan blev det ännu lite jobbigare när det inte fanns ett sånt mail och jag insåg att jag kanske inte skulle komma in.
nu är jag en jävel på att kunna föra min talan när jag vet att jag har rätt, men hur peppad är man att behöva bråka med biffiga vakter som ska leka poliser och dom bara: no you haven't got your confirmation, no your booking no, is not enough, i dont care if you came all the way fron canada or whatever, no confirmation - no ticket.
men det löste sig, fick bara uppge mitt namn i dörren och så var jag inne på the barfly. rolo tomassi var töntigt bra och det hela slutade med att jag hamnade bakom merchbordet med stephen från gallows och diverse random folk och efterfestade tills klockan blev 3 och jag fick skjuts hem till hotellet.
och jag flög hem igen efter 16 timmar...
onsdag 27 januari 2010
flygplatser
sitter på den hypermoderna flygplatsen säve mitt i snökaos och hoppas att flygplanet kan lyfta i tid. jag menar, så mkt snöar det ju inte, spårisarna gick ju tom i tid, så en konservburk borde ju kunna lyfta tycker man.
veckan fram tills nu har ju gått sjukt fort, hade en riktig emodag i måndags och sket i både brudfika och guldbaggegalan på draken för att jag skulle kunna ligga i soffan och glo på tv och undvika telefonen gick ju sådär liksom. svarade tillslut och fick ett sjukt jobbigt samtal att försöka ta mig igenom.
men tisdagen blev desto bättre, jobbade iofs typ 15 timmar och hade inte sovit nåt innan (huge surprise, i know) men det blev lite aw med bäzstis, vi drack öl och gick sedan hem till henne och hon provade klänningar (som var så sjukt fina!!!) medans jag satt och knaprade knäcke med tartex.
och nu sitter jag här och peppar inför kvällen, som kommer bli sjukt fin.
om vi nu kommer iväg. *pessimist*
veckan fram tills nu har ju gått sjukt fort, hade en riktig emodag i måndags och sket i både brudfika och guldbaggegalan på draken för att jag skulle kunna ligga i soffan och glo på tv och undvika telefonen gick ju sådär liksom. svarade tillslut och fick ett sjukt jobbigt samtal att försöka ta mig igenom.
men tisdagen blev desto bättre, jobbade iofs typ 15 timmar och hade inte sovit nåt innan (huge surprise, i know) men det blev lite aw med bäzstis, vi drack öl och gick sedan hem till henne och hon provade klänningar (som var så sjukt fina!!!) medans jag satt och knaprade knäcke med tartex.
och nu sitter jag här och peppar inför kvällen, som kommer bli sjukt fin.
om vi nu kommer iväg. *pessimist*
måndag 25 januari 2010
måndag hela dagen
jag har undvikt att svara i telefonen idag. tydligen ville mina föräldrar ha tag i mig för jag har 15 missade samtal, 3 sms och 2 voicemajl. jojo.
söndag 24 januari 2010
*ego*
jag är beroende av ett flertal saker, både på gott & ont. men musik, bra filmer och mina fina vänner.
jag gillar människor som är sig själva.
jag äter veganskt
jag säger ja till hyss. nästan jämt.
jag ger mig sällan in i saker som kräver för mycket tid.
jag duktig på att vända på dygnet totalt.
jag stör mig på när planer faller sönder.
jag läser sjukt mycket i perioder.
jag är vackrast när jag är med mina vänner.
jag skrattar ofta. orkar inte vara allvarlig jämt.
jag är en typisk emotjej.
jag har aldrig känt mig så pepp på livet som just nu.
jag är lycklig när jag går på sjukt bra spelningar.
jag trivs inte med folk som ska krusas eller som påpekar deras egna fel hela ti'n.
jag är dålig på tusen saker, som att diska direkt efter att jag ätit. men det gör inte så mycket, för det finns värre saker att vara dålig på.
jag är rädd för att jag en morgon ska vakna upp och må dåligt.
jag älskar att att släppa taget & följa mina impulser. det är för det mesta de som har lett mig in på de finaste gatorna jag traskat på i mitt liv. sånt som kärlek, rosévin, nya bekantskaper & ögonblick.
jag uppskattar när saker går med mig och inte emot mig.
jag tror på att det kommer bli ett bra år detta här.
jag gillar människor som är sig själva.
jag äter veganskt
jag säger ja till hyss. nästan jämt.
jag ger mig sällan in i saker som kräver för mycket tid.
jag duktig på att vända på dygnet totalt.
jag stör mig på när planer faller sönder.
jag läser sjukt mycket i perioder.
jag är vackrast när jag är med mina vänner.
jag skrattar ofta. orkar inte vara allvarlig jämt.
jag är en typisk emotjej.
jag har aldrig känt mig så pepp på livet som just nu.
jag är lycklig när jag går på sjukt bra spelningar.
jag trivs inte med folk som ska krusas eller som påpekar deras egna fel hela ti'n.
jag är dålig på tusen saker, som att diska direkt efter att jag ätit. men det gör inte så mycket, för det finns värre saker att vara dålig på.
jag är rädd för att jag en morgon ska vakna upp och må dåligt.
jag älskar att att släppa taget & följa mina impulser. det är för det mesta de som har lett mig in på de finaste gatorna jag traskat på i mitt liv. sånt som kärlek, rosévin, nya bekantskaper & ögonblick.
jag uppskattar när saker går med mig och inte emot mig.
jag tror på att det kommer bli ett bra år detta här.
torsdag 21 januari 2010
i went pop
så här tillbringar jag kvälla efter spelning med the xx, övernattning elsewhere, balkongröjning, schemaläggning och jobb
*flashar svarta armen*
onsdag 20 januari 2010
söndag 17 januari 2010
Vem är Amanda?!
Så fredagen tillbringades i sängen, men datorn i knät och lite juice i ett vinglas för kom igen, fredag ju!!! Och som musik hade jag basgången från svartklubben som huserade nedanför berget. Men jag hade sällskap av finalina och prettopojken via teh internetz, så det var helt okej ändå.
Och i lördags ringde Erik mig för vi hade ju en innestående däjt med zombies att ta hand om, och nu var det visst dags. Så jag hoppade in i duschen, fick världens svimningsattack så jag fick sätta mig ner i badkaret och bara andas lite. För jag har hört att svimma i ett badkar inte är smartaste man kan göra. Plus att jag hade inpackning i håret, så det gick ju ganska bra ändå. *tjej*
Men ner till hagabions medlemsrum där pojkarna, en filt och zombies väntade. Sedan blev det kings, där boysen drack öl och jag höll mig till cola hela kvällen.
Och den obligatoriska promenaden hem också, men efter halva vägen hem fick jag säga til Erik att det inte fanns en chans att jag skulle orka resten av vägen hem, så han fick snällt vänta med mig på hållplatsen tills vagnen kom. Och seriöööst, jag vaknade med träningsvärk idag. Efter en promenad från kings till stigbergstorget. Stabilt.
Söndag då. Lurade med mig Erika till Kellys för lite pommes, cola och girl talk. Fick sedan sällskap av två skägiga typer som visade sig vara ganska najs, så vi stannade kvar och quizzzzade ganska halvhjärtat medans vi snackade resor, musik och gamla och nuvarande pojk/flickvänner. Åh, och 2 flickor kom fram och undrade ifall jag hete Amanda, och det gör jag ju inte, men det finns alltså en till girl i stan som ser ut som jag... Varför har inte jag sett henne liksom?!?!?! Vi kanske kan bli bäztisar och jag kan dra med henne på spelningar och allt sånt.
Och så långsam promenad hem, med pit stop hemma hos Erika för att värma sig lite innan de sista 100 metrarna hem.
Och snart blir det jobbet, vilket känns helt okaj ändå. För nu har jag tröttnat på att ligga hemma och kolla på film. Och så blir det spelning på onsdag. Malin goes pop änna!!!
Och i lördags ringde Erik mig för vi hade ju en innestående däjt med zombies att ta hand om, och nu var det visst dags. Så jag hoppade in i duschen, fick världens svimningsattack så jag fick sätta mig ner i badkaret och bara andas lite. För jag har hört att svimma i ett badkar inte är smartaste man kan göra. Plus att jag hade inpackning i håret, så det gick ju ganska bra ändå. *tjej*
Men ner till hagabions medlemsrum där pojkarna, en filt och zombies väntade. Sedan blev det kings, där boysen drack öl och jag höll mig till cola hela kvällen.
Och den obligatoriska promenaden hem också, men efter halva vägen hem fick jag säga til Erik att det inte fanns en chans att jag skulle orka resten av vägen hem, så han fick snällt vänta med mig på hållplatsen tills vagnen kom. Och seriöööst, jag vaknade med träningsvärk idag. Efter en promenad från kings till stigbergstorget. Stabilt.
Söndag då. Lurade med mig Erika till Kellys för lite pommes, cola och girl talk. Fick sedan sällskap av två skägiga typer som visade sig vara ganska najs, så vi stannade kvar och quizzzzade ganska halvhjärtat medans vi snackade resor, musik och gamla och nuvarande pojk/flickvänner. Åh, och 2 flickor kom fram och undrade ifall jag hete Amanda, och det gör jag ju inte, men det finns alltså en till girl i stan som ser ut som jag... Varför har inte jag sett henne liksom?!?!?! Vi kanske kan bli bäztisar och jag kan dra med henne på spelningar och allt sånt.
Och så långsam promenad hem, med pit stop hemma hos Erika för att värma sig lite innan de sista 100 metrarna hem.
Och snart blir det jobbet, vilket känns helt okaj ändå. För nu har jag tröttnat på att ligga hemma och kolla på film. Och så blir det spelning på onsdag. Malin goes pop änna!!!
fredag 15 januari 2010
måndag 11 januari 2010
i snart en månad
så, då börjar vi ju närma oss mitten av januari och jag är fortfarande sjuk.
Feberfrossan ligger som ett ovälkommet täcke över huvudet och kväver mig långsamt, långsamt. Ok, sjukt dålig metafor, men alla som haft feber länge vet hur jag mår just nu.
Himla kul start på 2010 liksom. Peppen!
Men allt har inte vart bu, har haft några bra dagar sedan jag blev sjuk.
26 dec, då det blev öl, rosé, öl, kramar och världens längsta promenix hem.
31 dec, ja nyår som blev himla bra. Tills dess att ambulansen kom.
1 jan, då jag släpade mig till bion, vi fixade lite pizza och cola och film i medlemsrummet där jag delade soffa med sas, låg under en filt och bara njöt.
2 jan, då jag och lillebror gick till fängelset och såg lite bra band.
Sedan har det bara vart bu.
Jag tittar på alldeles för mycket film, sover så mycket att ryggen kommer gå av, tvingar i mig lite vatten och lite havremjölk, hostar snart sönder revbenen, får räkningar hem där det framgår att min kassa bank (ja, särskrivning med mening) inte dragit något autogiro och därmed får en massa påminnelseavgifter som jag inte har råd med, har fortfarande inte bokat hotellrum till Londres och såklart har jag hittat en knöl vid hårfästet i nacken *hypokondriker*
Så, ja - vill någon byta med mig, bring it!!
Feberfrossan ligger som ett ovälkommet täcke över huvudet och kväver mig långsamt, långsamt. Ok, sjukt dålig metafor, men alla som haft feber länge vet hur jag mår just nu.
Himla kul start på 2010 liksom. Peppen!
Men allt har inte vart bu, har haft några bra dagar sedan jag blev sjuk.
26 dec, då det blev öl, rosé, öl, kramar och världens längsta promenix hem.
31 dec, ja nyår som blev himla bra. Tills dess att ambulansen kom.
1 jan, då jag släpade mig till bion, vi fixade lite pizza och cola och film i medlemsrummet där jag delade soffa med sas, låg under en filt och bara njöt.
2 jan, då jag och lillebror gick till fängelset och såg lite bra band.
Sedan har det bara vart bu.
Jag tittar på alldeles för mycket film, sover så mycket att ryggen kommer gå av, tvingar i mig lite vatten och lite havremjölk, hostar snart sönder revbenen, får räkningar hem där det framgår att min kassa bank (ja, särskrivning med mening) inte dragit något autogiro och därmed får en massa påminnelseavgifter som jag inte har råd med, har fortfarande inte bokat hotellrum till Londres och såklart har jag hittat en knöl vid hårfästet i nacken *hypokondriker*
Så, ja - vill någon byta med mig, bring it!!
torsdag 7 januari 2010
2009
Fick ett ryck i början av januari och bokade in mig på en resa till Londres där jag tänkte lyssna på lite musik och bara vara. Spelningen blev inställd och jag som förfrös mina fötter i mina sletna chucks köpte kaffe och årets första cigg och firade in min födelsedag sitandes på ett litet hotellrum där jag tjyvrökte ut genom fönstret. Men fick det fint tillslut för väl tilbaka i Göteoborg drog girlsen ut mig på lite baluns.
I februari pölsade jag genom snöstormen i Köpenhamn för att ta mig till Loppen där det vankades The Bronx. Bästa spelningen. Jag har fortfarande blåmärken. Fick även en grym kväll på Stinky när Polar Bear Club, Frank Turner och The Gaslight Anthem spelade.
Och så i mars drog jag återigen iväg till Londres för att kolla in Rolo Tomassi, Fucked Up och The Bronx. Det hela blev så fint och det var sjukt fint väder och sådär töntigt vårvarmt och påskliljorna blommade och jag kände för första gången att nu jevflar, nu börjar året på rikigt.
April flöt ihop i ett dimmigt moln av jobb, tidiga mornar, sena kvällar och fäääst på diverse ställen. Det hanns även med årets första utomhussvartis uppe vid Skansen Krona där vi hängde tills solen gick upp.
I maj drog jag återigen till Londres där jag möttes av årets första riktiga sommarvärme. Det vara bara att acceptera läget och lägga sig i närmsta park och läsa tidningar och smutta på en Snapple Ice Tea. Lite bra musik hanns med där också och jag blev upphånglad av en fruktansvärt söt rödhårig kille med fasligt mycket tatueringar och större glasögon än mina egna.
Och juni hade jag semester, samtidigt som det fina vädret invaderade staden. Så jag hängde på Röda Sten, drack vin/öl/rosé whatever hela dagarna och nätterna dansades bort under stjärnorna. Det var så fasligt fint alltihop. Jobbade även häcka av mig på Ullevi när AC/DC intog staden. Midsommar är väl i juni right? Eller juli? Jaja, hur som så spenderades den nere på en begravningsbyrå i skåneland där vi blåste såpbubblor mellan regnskurarna. Fick även reda på att mina föräldrar skulle skilja sig.
Juli då? Bråkade med bästa vännen, bröt all kontakt och drog till småländska skogen utan henne men med fina Hann som sällskap där vi fnittrade åt alla fina tonåringar som var alldeles för fulla. Jag blev ju även kalassjuk de 3 sista dagarna och höll stackars Hann vaken med min hosta från helvetet. Annars så tillbringade jag dagarna på jobbet och kvällarna ute bland träden med en burk öl i handen dansandes med nya och gamla vänner.
Augusti visade sig bli årets mest intensiva månad när det gällde hyss. Smällde av med både U2 och Madonnan på Ullevi. Och det var jättetrevligt förutom årets djupaste svacka som inträffade efter sista U2spelningen. Gjorde misstaget att promenera hem ensam med Sigur Rós i ipoden och inga av mina vänner var hemma och jag fick flash backs från mitt ex och allt blev så jobbigt att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Tillbringade tre dagar i fosterställning liggandes under täcket. Men så tog jag mig i kragen, kom ur svackan och festade bort nätterna hemma hos Erik i kollektivet.
Drog med mig finalina till Londres på en snabbvisit.
Det blev även WoW med bäzstisarna, och jag fick äntliugen se fina MVB och årets bästa efterfestis i kollektivet som jag inte hade nååågon aning om hur jag kom hem ifrån.
Sedan rymde jag från jobbet och mötte upp bäzstis med pojk i Köpenhamn i dagarna 2 då vi drack öl i Christiania, hängde vid vattnet, tittade i vintageaffärer, och jag rotade i skivbackar. Blev även av med min plånbok, så istället för att dra på svartis fick jag snällt sitta och spärra alla mina kort och även min lilla rosa plastlapp.
September firade vi med jobbet och vi satt och drack vin ute tills det blev för kallt och vi drog oss in värmen på dåliga gatan. Jag blev ju lite sjuk igen och tillbringade några dagar liggandes under täcket.
Men så drog jag till Londres och fann mig en sån fasligt söt pojke i mörkret på en spelning. Och han följde mig hem till hotellet och pussade mig god natt på trappsteget till rummet. Och jag vaknade morgonen efter av ett sms där frågan om frukost kanske skulle hinnas med innan planet gick hem till svea rike. Så frukost blev det, och promenad genom hela Notting Hill där vi bara pratade och kanske pussades lite grann också. Och sedan fick jag sällskap till stationen där vi sa hej då på sånt där klassiskt filmvis och det gjorde lite ont i hjärtat. För pojken var fin som snus, men såklart kan ju inget vara perfekt, för det visade ju sig att pojken visst skulle flytta till el jay i januari och vara borta i 5 år. Så det var lite trist att komma hem, men vi startade upp Pärlor För Svin i kollektivet och drack thé nätterna igenom.
I oktober hade vi klädbytarfest i kollektivet som blev en hejdundrande tillställning, med massa kläder, öl, vin och musik. Jag och bäzstis åkte till skotteland och hade det sjukt fint bland alla gamla slott och söta pojkar i svarta jeans och rödhåriga tjejer med fräknar.
Jag och Malin startade vår torsdagstradition där vi alltid blir för fulla och hittar på hyss. Det blev även hell och vin fäst i kollektivet där vi firade helloween ända tills polisen kom och vi fick säga hej då till tysken som skulle flytta.
November var sjukt seg månad men visst lyckades vi vara fulla halva tiden och dricka thé utslagna i en soffa spelandes tvspel resten av tiden. Och icke att förglömma när jag bjöd med mig bäztis på Mew.
Och så blev det december med massa snö, sjukdomar och elände. Men ljusglimtar har det funnits massor av. Och jag kom iväg till Köpenhamn igen för en bra spelning och en som blev inställd. Ska väl inte vara mer än rätt att året som började med inställd spelning också ska avslutas med inställd spelning. Har kramat massa fint folk och sprungit runt i raggsockar mest hela ti'n. Och nyår som firades med födelsedagskalas x2 som tyvärr fick ett litet abrupt slut när ambulansen kom. Men alla överlevde och visst finns nog peppen inför 2010 också.
I februari pölsade jag genom snöstormen i Köpenhamn för att ta mig till Loppen där det vankades The Bronx. Bästa spelningen. Jag har fortfarande blåmärken. Fick även en grym kväll på Stinky när Polar Bear Club, Frank Turner och The Gaslight Anthem spelade.
Och så i mars drog jag återigen iväg till Londres för att kolla in Rolo Tomassi, Fucked Up och The Bronx. Det hela blev så fint och det var sjukt fint väder och sådär töntigt vårvarmt och påskliljorna blommade och jag kände för första gången att nu jevflar, nu börjar året på rikigt.
April flöt ihop i ett dimmigt moln av jobb, tidiga mornar, sena kvällar och fäääst på diverse ställen. Det hanns även med årets första utomhussvartis uppe vid Skansen Krona där vi hängde tills solen gick upp.
I maj drog jag återigen till Londres där jag möttes av årets första riktiga sommarvärme. Det vara bara att acceptera läget och lägga sig i närmsta park och läsa tidningar och smutta på en Snapple Ice Tea. Lite bra musik hanns med där också och jag blev upphånglad av en fruktansvärt söt rödhårig kille med fasligt mycket tatueringar och större glasögon än mina egna.
Och juni hade jag semester, samtidigt som det fina vädret invaderade staden. Så jag hängde på Röda Sten, drack vin/öl/rosé whatever hela dagarna och nätterna dansades bort under stjärnorna. Det var så fasligt fint alltihop. Jobbade även häcka av mig på Ullevi när AC/DC intog staden. Midsommar är väl i juni right? Eller juli? Jaja, hur som så spenderades den nere på en begravningsbyrå i skåneland där vi blåste såpbubblor mellan regnskurarna. Fick även reda på att mina föräldrar skulle skilja sig.
Juli då? Bråkade med bästa vännen, bröt all kontakt och drog till småländska skogen utan henne men med fina Hann som sällskap där vi fnittrade åt alla fina tonåringar som var alldeles för fulla. Jag blev ju även kalassjuk de 3 sista dagarna och höll stackars Hann vaken med min hosta från helvetet. Annars så tillbringade jag dagarna på jobbet och kvällarna ute bland träden med en burk öl i handen dansandes med nya och gamla vänner.
Augusti visade sig bli årets mest intensiva månad när det gällde hyss. Smällde av med både U2 och Madonnan på Ullevi. Och det var jättetrevligt förutom årets djupaste svacka som inträffade efter sista U2spelningen. Gjorde misstaget att promenera hem ensam med Sigur Rós i ipoden och inga av mina vänner var hemma och jag fick flash backs från mitt ex och allt blev så jobbigt att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Tillbringade tre dagar i fosterställning liggandes under täcket. Men så tog jag mig i kragen, kom ur svackan och festade bort nätterna hemma hos Erik i kollektivet.
Drog med mig finalina till Londres på en snabbvisit.
Det blev även WoW med bäzstisarna, och jag fick äntliugen se fina MVB och årets bästa efterfestis i kollektivet som jag inte hade nååågon aning om hur jag kom hem ifrån.
Sedan rymde jag från jobbet och mötte upp bäzstis med pojk i Köpenhamn i dagarna 2 då vi drack öl i Christiania, hängde vid vattnet, tittade i vintageaffärer, och jag rotade i skivbackar. Blev även av med min plånbok, så istället för att dra på svartis fick jag snällt sitta och spärra alla mina kort och även min lilla rosa plastlapp.
September firade vi med jobbet och vi satt och drack vin ute tills det blev för kallt och vi drog oss in värmen på dåliga gatan. Jag blev ju lite sjuk igen och tillbringade några dagar liggandes under täcket.
Men så drog jag till Londres och fann mig en sån fasligt söt pojke i mörkret på en spelning. Och han följde mig hem till hotellet och pussade mig god natt på trappsteget till rummet. Och jag vaknade morgonen efter av ett sms där frågan om frukost kanske skulle hinnas med innan planet gick hem till svea rike. Så frukost blev det, och promenad genom hela Notting Hill där vi bara pratade och kanske pussades lite grann också. Och sedan fick jag sällskap till stationen där vi sa hej då på sånt där klassiskt filmvis och det gjorde lite ont i hjärtat. För pojken var fin som snus, men såklart kan ju inget vara perfekt, för det visade ju sig att pojken visst skulle flytta till el jay i januari och vara borta i 5 år. Så det var lite trist att komma hem, men vi startade upp Pärlor För Svin i kollektivet och drack thé nätterna igenom.
I oktober hade vi klädbytarfest i kollektivet som blev en hejdundrande tillställning, med massa kläder, öl, vin och musik. Jag och bäzstis åkte till skotteland och hade det sjukt fint bland alla gamla slott och söta pojkar i svarta jeans och rödhåriga tjejer med fräknar.
Jag och Malin startade vår torsdagstradition där vi alltid blir för fulla och hittar på hyss. Det blev även hell och vin fäst i kollektivet där vi firade helloween ända tills polisen kom och vi fick säga hej då till tysken som skulle flytta.
November var sjukt seg månad men visst lyckades vi vara fulla halva tiden och dricka thé utslagna i en soffa spelandes tvspel resten av tiden. Och icke att förglömma när jag bjöd med mig bäztis på Mew.
Och så blev det december med massa snö, sjukdomar och elände. Men ljusglimtar har det funnits massor av. Och jag kom iväg till Köpenhamn igen för en bra spelning och en som blev inställd. Ska väl inte vara mer än rätt att året som började med inställd spelning också ska avslutas med inställd spelning. Har kramat massa fint folk och sprungit runt i raggsockar mest hela ti'n. Och nyår som firades med födelsedagskalas x2 som tyvärr fick ett litet abrupt slut när ambulansen kom. Men alla överlevde och visst finns nog peppen inför 2010 också.
fredag 25 december 2009
Men God Fortsättning Dårå.
Vars ska jag börja?
Dom senaste dagarna har ju vart helt sjuka (the pun intended yes)
För i måndags mådde jag liiiite bättre efter 6timmars feberfrossan, pratade med lite fina vänner som försökte peppa mig för utgång nu på juldagen. Men, på tisdagen så blev jag överkörd av ett helt jevla godståg. Det var länge sedan jag mådde så otroligt dåligt. Jag funderade seriöst på om jag skulle släpa mig till balkongdörren och häva mig över räcket. Och nu kan vi ju säga så att det inte hade vart lika fail som när en på min mors jobb gjorde samma sak, fast hon bodde på första våningen. Med en friggebod precis nedanför. Hon fick 3 blåmärken typ.
Men fixade på något sätt in personal till jobbet, ringde min mor som övertalade mig från balkongidén och kom fram till en bra rutin. Sova, vakna, ta 2 panodil och 1 ipren, nässpray, hostmeducin, dricka ett halvt glas vatten, ta en baffucin och sova igen. Lather, rinse and repeat.
Mor fixade sedan att jag fick komma till tant doktor på stora sjukhuset (ingen vårdcentral ville ta emot mig, deras ord ekade i mina öron - svinis) som krasst konstaterade att jag hade lyckats med konststycket att få öroninflammation, bronkit och bihåleinflammation. Inte konstigt att jag inte mått sådär jättabra då helt enkelt. Men fick ordentlig meducin som jag ska knapra på året ut och nu börjar det faktiskt släppa lite.
Julen då?
Jo, den blev precis lika jobbig som jag hade tänkt mig. En del vart fortfarande fint, men visst blev jag ledsen och hade kanske inte den bästa julaftnonskvällen precis. Men desto bättre sovkamrat hade jag. Tyvärr inte någon lång rödhårig pojke med fräknar, men däremot med den mjukaste pälsen.
Och det känns okaj att skippa ångestfestandet med alla andra på juldagen, trots att fina vänner ordnar lite svartklubb ute i mina gamla hoods, men ska jag orka med morgondagen så behövs alla mina krafter.
Så jag gräver ner mig lite i Bob Dylans lilla fina värld och hoppas på bättre tider.
Dom senaste dagarna har ju vart helt sjuka (the pun intended yes)
För i måndags mådde jag liiiite bättre efter 6timmars feberfrossan, pratade med lite fina vänner som försökte peppa mig för utgång nu på juldagen. Men, på tisdagen så blev jag överkörd av ett helt jevla godståg. Det var länge sedan jag mådde så otroligt dåligt. Jag funderade seriöst på om jag skulle släpa mig till balkongdörren och häva mig över räcket. Och nu kan vi ju säga så att det inte hade vart lika fail som när en på min mors jobb gjorde samma sak, fast hon bodde på första våningen. Med en friggebod precis nedanför. Hon fick 3 blåmärken typ.
Men fixade på något sätt in personal till jobbet, ringde min mor som övertalade mig från balkongidén och kom fram till en bra rutin. Sova, vakna, ta 2 panodil och 1 ipren, nässpray, hostmeducin, dricka ett halvt glas vatten, ta en baffucin och sova igen. Lather, rinse and repeat.
Mor fixade sedan att jag fick komma till tant doktor på stora sjukhuset (ingen vårdcentral ville ta emot mig, deras ord ekade i mina öron - svinis) som krasst konstaterade att jag hade lyckats med konststycket att få öroninflammation, bronkit och bihåleinflammation. Inte konstigt att jag inte mått sådär jättabra då helt enkelt. Men fick ordentlig meducin som jag ska knapra på året ut och nu börjar det faktiskt släppa lite.
Julen då?
Jo, den blev precis lika jobbig som jag hade tänkt mig. En del vart fortfarande fint, men visst blev jag ledsen och hade kanske inte den bästa julaftnonskvällen precis. Men desto bättre sovkamrat hade jag. Tyvärr inte någon lång rödhårig pojke med fräknar, men däremot med den mjukaste pälsen.
Och det känns okaj att skippa ångestfestandet med alla andra på juldagen, trots att fina vänner ordnar lite svartklubb ute i mina gamla hoods, men ska jag orka med morgondagen så behövs alla mina krafter.
Så jag gräver ner mig lite i Bob Dylans lilla fina värld och hoppas på bättre tider.
måndag 21 december 2009
Sjuker
Tror inte det fanns någon dvärg i Snövit som hetter sjuker. Eller?
Jaja, hur som, orkar inte googla. Sjuk är jag iaf. Låg hela kvällen igår med feberfrossa, vilket är valfri gudoms straff till mänskligheten, för när väl frossan släpper är man helt slut, har ont i hela kroppen ända ut till de otvättade hårtopparna och världens huvudvärk.
Får väl se om det är nöffnöff som satt bo i min kropp.
Men ok, det finns vissa grejen med att vara sjuk som är ganska okej, när den värsta perioden är över iaf. Och det är när man orkar slå på tv, peta in en dvd och sedan ligga under täcket och bara vila ögonen på någon annans konstverk. Eller när man kan sätta på lite musik och nynna med samtidigt som man dricker varm choklad.
Men, jag är inte där än.
Just nu svider ögonen, och det gör faktiskt ont på riktigt när jag försöker mig på att lyssna på lite Radiohead. Radiohead är förövrigt mitt band som jag jämt lyssnar på när jag är sjuk. Ingen aning om varför, men det funkar. Jag mår lite bättre.
Så, jag ser sjukt (hehe) fram emot när detta släpper.
Jaja, hur som, orkar inte googla. Sjuk är jag iaf. Låg hela kvällen igår med feberfrossa, vilket är valfri gudoms straff till mänskligheten, för när väl frossan släpper är man helt slut, har ont i hela kroppen ända ut till de otvättade hårtopparna och världens huvudvärk.
Får väl se om det är nöffnöff som satt bo i min kropp.
Men ok, det finns vissa grejen med att vara sjuk som är ganska okej, när den värsta perioden är över iaf. Och det är när man orkar slå på tv, peta in en dvd och sedan ligga under täcket och bara vila ögonen på någon annans konstverk. Eller när man kan sätta på lite musik och nynna med samtidigt som man dricker varm choklad.
Men, jag är inte där än.
Just nu svider ögonen, och det gör faktiskt ont på riktigt när jag försöker mig på att lyssna på lite Radiohead. Radiohead är förövrigt mitt band som jag jämt lyssnar på när jag är sjuk. Ingen aning om varför, men det funkar. Jag mår lite bättre.
Så, jag ser sjukt (hehe) fram emot när detta släpper.
söndag 20 december 2009
Sammanfattning Av Köpenhamn
Kyla
Lyxhotell
Poliser
Loppen
Christiania
ETID
Gitarr i ansikte
Gratis öl av band + Loppen
Puss på det onda av den skyldiga
Bitande vindar
Broar
Julhandel
Skivinköp
Thékoppar stora som baljor
Raggsockar
Blåmärke på kindben
Inställd spelning
Cigg
Varma duschar
Chips med havssalt
Dextermarathon
Feberfrossa
Grand Archives på repeat
Svenska Tullen
Smskonversationer
Lyxhotell
Poliser
Loppen
Christiania
ETID
Gitarr i ansikte
Gratis öl av band + Loppen
Puss på det onda av den skyldiga
Bitande vindar
Broar
Julhandel
Skivinköp
Thékoppar stora som baljor
Raggsockar
Blåmärke på kindben
Inställd spelning
Cigg
Varma duschar
Chips med havssalt
Dextermarathon
Feberfrossa
Grand Archives på repeat
Svenska Tullen
Smskonversationer
fredag 18 december 2009
På Väg Ingenstans
Så, då sitter jag på tåget ner till Köpenhamn. Och självklart har jag hamnat mitt bland barnfamiljerna. 3 stycken i samma vagn. Är ganska så säker på att jag inte bokade familjevagn. My kind of luck i guess. Resultatet blir att jag höjer volymen till nya nivåer på ipoden och hoppas att trumhinnorna inte spricker. Men trots detta hörs tjattret och gråten igenom. Så jag har en sisådär 4 underbara timmar framför mig.
Veckan har ju förövrigt gått sjuuukt fort, jag som knappt har fattat att vi är mitt upp i december. Dagarna bara flyyyger förbi. I min lilla virriga hjärna är det kanske november. Men, jag kommer inte undan, alla snackar julbord, julfester, glöggkvällar och lussebullsbakning både högt och lågt. Och alla fina människor börjar planera resor hem till sina familjer. Vilket jag tycker är lite trist, då min familj bor här i Götleborg.
Och kallt har det blivit. Tog fram termometern igår på jobbet faktiskt. Vi tyckte vi hade det rejält kallt, och visst visade kvicksilvret (okej, nu är det ju inte kvicksilver längre i termometern, men ni fattar dealen) på 6 grader. Keep in mind att jag jobbar inomhus. på en centralstation och inte på ett kyllager. Tror att vi alla blir sjuklingar alldeles lagom precis till Kalle på julafton.
Men allt är inte av ondo såhär i kalla juletider, i onsdags var jag i kyrkan (helt frivilligt)Bekanta och vänner ordnade julkonsert till förmån för Stadsmissionen. Nu är ju inte jag och kyrkan bästisar precis, men kvällen var så sjukt fin, artisterna/banden/kören var sjukt duktiga och visst infann sig kanske en liten gnutta julstämning. Lätt värt väntan i bitande minusgrader.
Så stort tack.
Veckan har ju förövrigt gått sjuuukt fort, jag som knappt har fattat att vi är mitt upp i december. Dagarna bara flyyyger förbi. I min lilla virriga hjärna är det kanske november. Men, jag kommer inte undan, alla snackar julbord, julfester, glöggkvällar och lussebullsbakning både högt och lågt. Och alla fina människor börjar planera resor hem till sina familjer. Vilket jag tycker är lite trist, då min familj bor här i Götleborg.
Och kallt har det blivit. Tog fram termometern igår på jobbet faktiskt. Vi tyckte vi hade det rejält kallt, och visst visade kvicksilvret (okej, nu är det ju inte kvicksilver längre i termometern, men ni fattar dealen) på 6 grader. Keep in mind att jag jobbar inomhus. på en centralstation och inte på ett kyllager. Tror att vi alla blir sjuklingar alldeles lagom precis till Kalle på julafton.
Men allt är inte av ondo såhär i kalla juletider, i onsdags var jag i kyrkan (helt frivilligt)Bekanta och vänner ordnade julkonsert till förmån för Stadsmissionen. Nu är ju inte jag och kyrkan bästisar precis, men kvällen var så sjukt fin, artisterna/banden/kören var sjukt duktiga och visst infann sig kanske en liten gnutta julstämning. Lätt värt väntan i bitande minusgrader.
Så stort tack.
måndag 14 december 2009
söndag 13 december 2009
slödag
Söndagkväll som inte tillbringades på Kellys. Galet, I know, men min fina vapendragare befinner sig i varmare klimat så det blev soffan istället. Och det är där jag har tillbringat hela dagen. Jag har varit grymt opruduktiv idag, kokat lite pasta, lyssnat på lite musik, pratat med fina vänner, läst lite Strage och druckit upp julmusten.
Helgen å andra sidan har varit mer intensiv.
Det hela började med överraskningsfest i en replokal nere vid hängmattan. Hittade massa trevligt folk, det bjöds på tokgod veganmat, fin musik och så var det ju nära hem sedan när jag snubblade upp för Såggatan.
Och lördagen som blev bananas. Så full har jag inte vart på år och dar (eller snarare i december månad). Men vi hamnade på Trukken iaf, och trevligt var det. Tills dess att jag insåg att någongång under kvällen hade mobilen och busskortet åkt ut jackfickan. Och klockan var jättesent (eller jättetidigt beroende på synsätt) men alla var så sjukt fina och dom vände uppochner på hela stället medans jag gav upp. Ringde t om min mamma mitt i natten och lämnade ett jättejobbigt mobilsvar om att jag inte hade min telefon så hon inte kunde nå mig mera. Och jag tänkte på jobbet, och ångesten var ju total.
Men bästa Malin hittade både mobilen och busskortet ute på parkeringen så slutet gott allting gott. Och hur jobbigt var det inte att ringa mor min idag och förklara det dära. Oh the joy.
Vi slog följe hem jag och Malin, skrattade oss igenom minnena från kvällen, och vi stekte potatiskroketter i hennes kök tills jag tog vagnen hem. Och prick klockan 7 la jag min mörbultade kropp i sängen och klockan 11 vaknade jag igen. Och har vart vaken sedan dess. Hur normalt det är efter den nivån som fyllan var på kan man ju fråga sig.
Och veckan som kommer är så fint fullplanerad av roligheter att jag inte riktigt vet om jag vågar tro att det är sant. Det planeras lite olagligheter på tisdag, lite goda gärningar i kyrka på onsdag, fina fina Cupcakes kommer äntligen hem till Sverige från Sheerwoodskogen på torsdag, och Erika och SAS kommer hem från solen och sedan blire Köpenhamn för hela slanten. Ja, och så lite jobb därimellan.
Helgen å andra sidan har varit mer intensiv.
Det hela började med överraskningsfest i en replokal nere vid hängmattan. Hittade massa trevligt folk, det bjöds på tokgod veganmat, fin musik och så var det ju nära hem sedan när jag snubblade upp för Såggatan.
Och lördagen som blev bananas. Så full har jag inte vart på år och dar (eller snarare i december månad). Men vi hamnade på Trukken iaf, och trevligt var det. Tills dess att jag insåg att någongång under kvällen hade mobilen och busskortet åkt ut jackfickan. Och klockan var jättesent (eller jättetidigt beroende på synsätt) men alla var så sjukt fina och dom vände uppochner på hela stället medans jag gav upp. Ringde t om min mamma mitt i natten och lämnade ett jättejobbigt mobilsvar om att jag inte hade min telefon så hon inte kunde nå mig mera. Och jag tänkte på jobbet, och ångesten var ju total.
Men bästa Malin hittade både mobilen och busskortet ute på parkeringen så slutet gott allting gott. Och hur jobbigt var det inte att ringa mor min idag och förklara det dära. Oh the joy.
Vi slog följe hem jag och Malin, skrattade oss igenom minnena från kvällen, och vi stekte potatiskroketter i hennes kök tills jag tog vagnen hem. Och prick klockan 7 la jag min mörbultade kropp i sängen och klockan 11 vaknade jag igen. Och har vart vaken sedan dess. Hur normalt det är efter den nivån som fyllan var på kan man ju fråga sig.
Och veckan som kommer är så fint fullplanerad av roligheter att jag inte riktigt vet om jag vågar tro att det är sant. Det planeras lite olagligheter på tisdag, lite goda gärningar i kyrka på onsdag, fina fina Cupcakes kommer äntligen hem till Sverige från Sheerwoodskogen på torsdag, och Erika och SAS kommer hem från solen och sedan blire Köpenhamn för hela slanten. Ja, och så lite jobb därimellan.
torsdag 10 december 2009
sjuk dag
eller sjukdag. Och att jag legat hemma idag och sovit till eftermiddagen har inget att göra med att vi hade lite julfirande på jobbet igår. Nej, men faktiskt inte. Drack 2 klunkar julöl och höll mig sedan endast till julemust thankyouverymuch.
När jag ändå är inne på julfirandet med jobbet så kan vi ju ta förra årets katastof. Inte handlade det om kollegor som blir kalsers och bedyrar sin kärlek till varann och börjar hångla i ett hörn. Tänk om det vore så väl.
Nej utan min mat.
Alla vegjisar/veganer där ute vet ju hur mycket man älskar julbord. Not.
(Och har man som jag jobbat julbord med alldeles för fulla kostymnissar som tycker det är alldeles åkej att klämma lite på rumpan när man tar bort deras tallriker, ja då är ju inte peppen total precis.)
Ehhh, julbord som ickedjurätare vareja.
Jag fick alldeles egen mat på den very fancy krogen.
Apelsin/morotssoppa.
Och jaaaa, ni har säkert hört den historien av en vän som har hört den av en vän som definitivt kände personen ifråga som fick detta serverat.
Men nu är det faktiskt så att det inte är en Urban Legend (herreguuud, ni har väl sett filmen va?!?!?!) utan nej, det är bara jag som spritt det till typ varenda jevel som jag känner.
Hur som, det smakade ungefär som den dära juicen som finns.
Fast varm.
Vi kan ju säga att det inte var en hit. Alls. Och jag trodde ju att this is it. Det är allt jag får. Så jag äter potatis. Bara. Och jag är ju inte som Sunes lillebror som ääälskar potatis. Vi kan ju säga att jag har en alldeles sund relation till potatis. Men bara potatis till kvällsmat, nej tack.
Men så uppenbarar sig en tallrik med stekt okryddad tofu, och en sörja som såg ut och smakade som tapetklister. Det var säkert det, för jag kunde inte avgöra ifall det var potatis, pasta, böner eller linser. Jopelidi va gott det var.
För att hålla saken lite kort kan vi kan ju säga att årets juletallrik var bättre.
Men halsen pajade iaf, så det blev till att stanna hemma idag, sova, vakna för att proppa i mig lite roliga febernedsättande tablettisar, koka lite thé, sova lite till, flippa lite på spotify, läsa en sida ur en bok, sova lite till, dricka lite thé - ja typ dom 7 timmar jag vart vaken idag.
Jag är ju inte jättebra på att vara sjuk (men desto bättre på att bli sjuk) så det blir jobbet imorgon. Yay.
När jag ändå är inne på julfirandet med jobbet så kan vi ju ta förra årets katastof. Inte handlade det om kollegor som blir kalsers och bedyrar sin kärlek till varann och börjar hångla i ett hörn. Tänk om det vore så väl.
Nej utan min mat.
Alla vegjisar/veganer där ute vet ju hur mycket man älskar julbord. Not.
(Och har man som jag jobbat julbord med alldeles för fulla kostymnissar som tycker det är alldeles åkej att klämma lite på rumpan när man tar bort deras tallriker, ja då är ju inte peppen total precis.)
Ehhh, julbord som ickedjurätare vareja.
Jag fick alldeles egen mat på den very fancy krogen.
Apelsin/morotssoppa.
Och jaaaa, ni har säkert hört den historien av en vän som har hört den av en vän som definitivt kände personen ifråga som fick detta serverat.
Men nu är det faktiskt så att det inte är en Urban Legend (herreguuud, ni har väl sett filmen va?!?!?!) utan nej, det är bara jag som spritt det till typ varenda jevel som jag känner.
Hur som, det smakade ungefär som den dära juicen som finns.
Fast varm.
Vi kan ju säga att det inte var en hit. Alls. Och jag trodde ju att this is it. Det är allt jag får. Så jag äter potatis. Bara. Och jag är ju inte som Sunes lillebror som ääälskar potatis. Vi kan ju säga att jag har en alldeles sund relation till potatis. Men bara potatis till kvällsmat, nej tack.
Men så uppenbarar sig en tallrik med stekt okryddad tofu, och en sörja som såg ut och smakade som tapetklister. Det var säkert det, för jag kunde inte avgöra ifall det var potatis, pasta, böner eller linser. Jopelidi va gott det var.
För att hålla saken lite kort kan vi kan ju säga att årets juletallrik var bättre.
Men halsen pajade iaf, så det blev till att stanna hemma idag, sova, vakna för att proppa i mig lite roliga febernedsättande tablettisar, koka lite thé, sova lite till, flippa lite på spotify, läsa en sida ur en bok, sova lite till, dricka lite thé - ja typ dom 7 timmar jag vart vaken idag.
Jag är ju inte jättebra på att vara sjuk (men desto bättre på att bli sjuk) så det blir jobbet imorgon. Yay.
måndag 7 december 2009
deppen vs peppen
Blir ibland lite rädd för hur fort saker svänger. Och just preciiis nu, ja då är det deppen som vinner....
Klockan är långt efter midnatt och jag sitter med en kopp thé och världsångest. Över allting och ingenting.
Känner mig rotlös och rastlös och skulle bara vilja vara varsom förutom i min lägenhet just nu. Skulle vilja åka bort och inte komma tebaks på några veckor. Åka runt planlöst och bara vara.
Samtidigt som jag skulle vilja sova brevid någon som ligger och andas sådär mjukt i nacken och som på morgonen går upp och häller upp ett glas juice och så läser man tidningen tillsammans. Och vardagen tillsammans flyter på och så blir det vår med årets första lunch på en iskall uteservering.
Kanske blire inte bättre av att Beadheads går på repeat just nu.
Klockan är långt efter midnatt och jag sitter med en kopp thé och världsångest. Över allting och ingenting.
Känner mig rotlös och rastlös och skulle bara vilja vara varsom förutom i min lägenhet just nu. Skulle vilja åka bort och inte komma tebaks på några veckor. Åka runt planlöst och bara vara.
Samtidigt som jag skulle vilja sova brevid någon som ligger och andas sådär mjukt i nacken och som på morgonen går upp och häller upp ett glas juice och så läser man tidningen tillsammans. Och vardagen tillsammans flyter på och så blir det vår med årets första lunch på en iskall uteservering.
Kanske blire inte bättre av att Beadheads går på repeat just nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
