Låter den rätte komma in

Jo då.
Ska vi gå in på djupet lite snabbt så har jag öppnat mitt hjärta iår. Lite. Och ibland har de fått sina törnar, men ibland blir det så fint så fint.
Just nu är jag lite sådär småkär i hösten, stora thékoppar, pojkar med rött hår, filmvisning miss i nassen, vänner man kan krama hårt, sena kvällar i kollektivet, pojken i Londres, små youtube filmer, pojken med sjalen, filten över benen, pingvindokumentärer, löven som jag sparkar runt i.
Efter höstdagar som denna känns allt så bra i hjärtat.
Så bra att jag bara väntar på att det ska krascha samman....

Men innan det bara blir en hög med stoft av allt fint som jag håller nära ska jag och fina Erika åka på vår lilla resa till skotteland!!!!
Glasgow awaits us och peppen är total!
Vi har ju ingenting planerat förutom en liten roadtrip till Eddie.
Och det känns ju så himla fint alltihop.
Att bara åka iväg och lämna gbg med den problematik som trots allt fint ändå ligger där och gror. För ibland blir saker lite awkward men vad ska man göra? Bara att göra bot och bättring.
Ångest är ju lite jobbigt liksom!!!

Men jag ska försöka stänga ner de små grå och borsta tanden och läsa lite Oscar Wilde för att bättra på min prettostämpel.