Kanske är det lite tidigt att skriva att jag saknar honom.
Pojken med de brunaste ögonen.
Idag har jag suttit och druckit kaffe med honom hela eftermiddagen, vi har pratat framtid och vad som kan och ska hända.
Han ska flytta långt bort.
Över vattnet.
Kommer ihåg den kvällen när vi var hemma hos mig, drack vin och öl, han bläddrade igenom min musiksamling, vi satt på balkongen, lyssnade på Modest Mouse och rökte tills solen gick upp.
Så jag försöker suga ut den sista tiden innan han åker.
Önskan och viljan finns att jag ska åka över och hälsa på honom. Kanske kan vi lyckas mötas upp i hufvudstaden. Men det kommer nog rinna ut i sanden.
Så jag passar på att prata bort timmarna medans jag har dom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar